Andreas Mogensen Kalaallit Nunaannut tikissaaq
Qallunaat avataarsualiartartuata Erfalasorput kuffertimini nassarpaa
Kalaallit qallunaallu arnartaat assammik arsarlutik nunarsuarmi pissartanngorniunnermi peqataapput, avataarsualiartartullu Andreas Mogensenip arnat assammik arsartartut silaannarsuarmiit Naalagaaffeqatigiit erfalasuinik pingasunik tunuliaqutaqarlutik inuulluaqquai. Andreas Mogensen pilersaarutit malillugit Kalaallit Nunaannukassaaq Erfalasorput tunniukkiartorlugu.
Foto: ESA
Qallunaat avataarsualiartartuata
Andreas Mogensenip avataarsualiarneranik pissangallutik malinnaasimasut
tamarmik naalagaaffeqatigiit erfalasui pingasut aamma nalussanngilaat:
qallunaat erfalasuat Dannebrog, savalimmiormiut erfalasuat Merkið aamma
kalaallit erfalasuat Erfalasorput.
Andreas
Mogensenip erfalasut pingasut taakku nunat tamalaat avataarsuani
sakkortusaaviannut ISS-imut nunarsuup ingerlaarfianut aallariartorami sapaatiummat aggustip 27-ani nassataasa
ilagaat.
Kitaani nuna allanngutsaaliugaq
Nunat
allanngutsaaliukkat annersaat 972.000 kvadratkilometerisut isorartutigisoq
Tunup avannaatungaaniippoq.
Kitaali
aamma nunamik allanngutsaaliukkamik peqalissaaq.
Qeqqata
Kommuniani Kommune Qeqertalimmilu kommunalbestyrelsit 2020-mi aalajangerput
nunatta ilaani allanngutsaaliukkanik periarfissaqarnersoq misissorneqassasoq.
Kangerlussuarmiit Qeqertarsuup tunuata tungaanut 5.795 kvadratkilometerisut
isorartutigisumi.
Suleqatigiissitaq kommuninit marlunnit, Nunalerinermut, Imminut Pilersornermut,
Nukissiutinut Avatangiisinullu Naalakkersuisoqarfimmit,
Pinngortitaleriffimmit
aamma qallunaat avatangiisinik illersuiniaqatigiiffiannit Wild Nature
Foundationimit peqataaffigineqartoq periarfissanik misissuiuarpoq.
Borgmesterit Malik Berthelsen aamma Ane Hansen ataatsimoorlutik kommunini
taakkunani marlunni pilersaarutit pillugit innuttaasunik
paasissutissiiniarlutik ataatsimiititsisimapput.
Paasisitsiniaalluni
angalaqqinnissaq maanna pilersaarusiorneqarpoq, tamatumuuna WWF-ip aallartitaa
aamma avataarsualiartartoq Andreas Mogensen peqatigineqassallutik.
– Nuna allanngutsaaliuineq pinngortitap
naleqassusiata kingumut kingornussassatut tammatsaalineqarneranik
qulakkeerinnissaaq. Innuttaasut takornariallu sumiiffimmi pinngortitap
pissusiinik immikkuullarissunik qanimut paasisaqarsinnaanissaaq qulakkeerneqassaaq,
borgmesterit marluk Malik Berthelsen aamma Ane Hansen Kitaani nunamik
allanngutsaaliukkamik peqalernissamik sulissutertik tunngavilersorpaat.
Andreas
Mogensenip Columbusimi qaammatini arfinilinni angerlarsimaffiani nunarsuarmut
angerlarnissami, marlunngornermi marsip aqqaneq-aappaata tungaanut
uternissaata, tungaanut nivingapput. Andreas Mogensen ukiup affaani avataarsuani assiliarpassuarnik
videoliarpassuarnillu assiliisarpoq; amerlanerit naalagaaffeqatigiit
erfalasuinik pingasunik tunuliaqutaqarlutik.
Qallunaap
avataarsualiartartup naapinnissaanik soqutiginnittorpassuaqarpoq, Sermitsiallu
paasisai malillugit Andreas Mogensen tallimanngornermi juunip 21-ani inuiattut ullorsiornissaq sapaatip
akunneranik sioqqullugu Kalaallit Nunaannut tikissaaq. Angalaneq marloqiusamik
ingerlanneqassaaq: Siullermik Nuuk, tulliulluni Qeqqata Kommunia aamma Kommune
Qeqertalik.
Nuummi
tikeraarneq Kommuneqarfik Sermersuup, Danmarks Tekniske Universitetimi DTU
Spacep aamma Europami avataarsuanut tunngasunik suliaqarfiup ESA-p
suleqatigiinnerisigut aaqqissuunneqarpoq.
Qeqqata Kommuniani Kommune Qeqertalimmilu tikeraarneq kommuninit taakkunannga marlunnit aamma qallunaat
avatangiisinik illersuiniaqatigiiffiannit Wild Nature Foundationimit, Kitaani
nunamik eqqissisimatitamik peqalernissaanik ukiuni arlalinni
suleqatigiissimasunit, aaqqissuunneqarpoq.
Pilersaarusiortoqartoq sulili aalajangiisoqanngitsoq
Kommuneqarfik
Sermersuumi attaveqaqatigiinnermut pisortap Lars Damkjærip uppernarsarpaa
Andreas Mogensenip Nuummut tikeraarnissaa pilersaarusiorniarlugu kommunip DTU
Space oqaloqatigigaa.
– Sulili
aalajangiisoqanngilaq, Lars Damkjær oqarpoq.
Andreas
Mogensenip, Sermitsiap paasisai aallaavigalugit, Kalaallit Nunaata erfalasua
avataarsuarmeereermat illoqarfiullu ilinniarfiini atuartunut
ilinniarusuttunullu saqqummiussereernermini tunniuppaa.
- Andreas
Mogensenip Kalaallit Nunaannut aasaru tikeraarnissaata pilersaarusiornera
ilumoorpoq, Danmarks Teknologiske Universitetimi Institut for Rumforskning og
Rumteknologimi siunnersortaaneq Per Lundahl Thomsen oqarpoq.
– Ullut
tikeraarfissat, tikeraarnermilu pisassat Kalaallit Nunaanni suleqatitsinnit
assigiinngitsunit Europamilu avataarsuanut tunngasunik ingerlatsivimmit ESA-mit
uppernarsarneqarnissaat suli sulissutigaarput.
– Pisussanut
tunngassutillit assigiinngitsut sukumiinerusut, ullut aaqqissuussallu
aalajangerneqareerpata, Kommuneqarfik Sermersooq Kalaallit Nunaannilu
suleqatigineqartut allat tikeraarneq pillugu ilisimatinneqarumaarput, Per
Lundahl Thomsen oqaluttuarpoq.
Naalagaaffeqatigiinni
erfalasut pingasut
Andreas
Mogensen 2015-imi siullerpaamik avataarsualiarngaarpoq. Taamani erfalasoq
Dannebrog avataarsualiartaammi inimi nivingatillugu, taannalu erfalasoq
Danmarkip Katersugaasivissuani maanna nivingavoq.
Naalagaaffeqatigiilli
pingasuusut tamarmik immikkut erfalasoqarput: Danmark, Savalimmiut aamma
Kalaallit Nunaat.
Andreas
Mogensenip aappassaanik avataarsualiarnissaanik pilersaarusiornermi naalagaaffeqatigiinnermut
tamarmut sinniisuunissaa pingaartinneqarpoq. Tamannali
unammilligassaqartitsivoq.
Naalagaaffeqatigiinnermi immikkoortut pingasut
tamarmik naligiimmik pineqarniarneqarput, erfalasunilli pingasunik assigiinnik
angissusilimmik nassaarnissaq ajornakusoorpoq.
Københavnimi suliffeqarfiup Dahl
Flagip ajornartorsiut aaqqippaa. Taakku erfalasut pingasut 30 x 50
centimeterisut angeqqatigiimmik mersorpaat.
Nunatta Katersugaasiviata Allagaateqarfiatalu Erfalasorput avataarsuanut
nassarneqarsimasoq soqutigisimagaluarpaat, Sermitsiamilli Andreas Mogensenip
erfalasoq katersugaasivimmut tunniussimaneraa uppernarsarneqanngilaq.
Ujarak Isua-meersoq avataarsuani
Andreas Mogensen qallunaat avatangiisinik illersuiniaqatigiiffianni Wild Nature
Foundationimi aamma ambassadøriuvoq, taakkualu avataarsualiarnissamut
uumassusillit assigiinngisitaartut katersorpaat:
Billiardinermit arsaasatut
angitigisumut epoxyharpiksimik akimut ersittumut naqitaq. Taanna uumassusillit
assigiinngisitaartunit arfineq-pingasunik imaqarpoq.
Igutsak
tungusunnitsuutilik, uppiup suluinit meqqoq taavalu Nuup Kangerluani
Isukasianit ujaraaraq ujarassiuup Minik Rosingip nunarsuarmi uumassusillit pisoqaanerpaartaasa
nassaarisimasaa ilaat.
- Arsaasat marluupput; Andreas Mogensenip avataarsuanut nassataa taassumalu
assinga allaffitsinniitsitarput, Irene Greve, Wild Nature Foundationimi
pisortaq, oqarpoq.
- ”Arsaasat
avataarsuarmiut” qanoq pineqassanersut suli aalajaginngilarput. Sammisanilli sumiiffiillu assigiinngitsut
pillugit, ilaatigut Issittoq, eqqartuisinnaanermik iluaqutaapput.
Pinngortitamik
illersuiniaqatigiiffik aamma kommunit marluk, Qeqqata Qeqertalillu, Kitaani
nunami eqqissisimatitamik peqalernissaanik suleqatigiipput. Andreas
Mogensenillu suleqatigineratigut anguniagaq alloriarfiussaaq.
– Qeqqata Kommunianit aallartitat peqatigalugit
Andreas Mogensen Kangerlussuarmi naapissallugu pilersaarusiorpugut, tassanilu
qularnanngitsumik Isunnguata Sermia ornissavarput.
- Tamatuma kingorna Sisimiunut
aamma Aasiannukassaagut, Qeqqata Kommuniani borgmesteri Malik Berthelsen aamma
Kommune Qeqertalimmi borgmesteri Ane Hansen peqatigalugit nunat
allanngutsaaliukkat takornariarnissaat
neriuutigaara. Andreas Mogensenip tikitamini oqalugiartarnissaa aamma
ilimanarpoq.
- Andreas Mogensen nunarsuarmut uterami paasinartumik ulapissimanera
ilimanarpoq, taamaammat Wild Nature Foundationip kommunillu taakku marluk
angalaniarneq aaqqissuussaat suli uppernarsarneqarsimanngilaq, Irene Greve
oqarpoq.