ILINNIARNEQ
Ilinniartitsisunngorniat Vietnamimi suliffimmik misiliisut
Birthe Bodil Marø Qaqortumeersoq aamma Ane Margrethe Rothaus Sørensen Narsameersoq Vietnamimi atuarfimmi aamma meeqqat angerlarsimaffianni atuartitsisarlutik qaammammi ataatsimi suliffimmik misiliipput. Misigisaq nuannerluinnartoq marluullutik oqaatigaat.
Ane Margrethe Rothaus Sørensen (saamerleq) aamma Birthe Bodil Marø (talerpilleq) Vietnamimi atuartut peqatigalugit, ilinniartitsisunngorniat tuluttut annikitsunnguamillu kalaallisut ilinniartitsipput.
Assi: Nammineq pigisaq
Ilinniartitsisunngorniat Birthe Bodil Marø Qaqortumeersoq aamma Ane Margrethe Rothaus Sørensen Narsameersoq namminneq kajumissutsiminnik qallunaat suliffeqarfiutaat ”Save a Heart” aqqutigalugu Vietnamimi suliffimmik misiliipput . Ho Chi Minch Citymi sumiiffinni assigiinngitsuni marlunniipput. Tassani ilinniartitsisut nunani tamalaaneersut kajumissutsiminnik sulisarput. Birthep Ane Margrethelu atuartut tuluttut ilinniartippaat.
- Misigisaq puigukkiutaq, marluullutik taama oqarput.
Januaarimi 30 gradinik kiattoq
Ilinniartitsisunngorniat ukiut pingajussaanni ilinniartut sinerissami suliffimmik misiliinissaat pilersaarutaagaluarpoq, Birthe Bodil Marøli nunamut allamut misileerusuppoq, Ane Margrethellu tamanna aamma peqataaffigiumavaa.
– Suliffeqarfik Save a Heart, Asiami, Amerika Kujallermi Afrikamilu kajumissutsimik sulisunik, suliffimmik misiliisussanik nunanut taakkununnga aallartitsisartoq oqaatsinillu ilinniartitsisartoq, misissorpata. Aalajangerpugullu Vietnamimut suliffimmik misiliiartussalluta. Kalaallit Nunaanniit Ho Chi Minh Citymut 30 gradinik kiassuseqartumut januaarimi aallarpugut, Birthe Bodil Marø oqaluttuarpoq.
- Naak atuartitsinermi sakkussat annikikkaluartut unammilligassallu annertugaluartut, misigaarput atuartut soqutiginnillutik naalarnisorujuupput. Ilikkagaqarnissaminnut annertumik piumassuseqarluarput, Ane Margrethe Rothaus Sørensen, uani atuartup eqqaani issiasoq, oqaluttuarpoq.
Assi: Nammineq pigisaq
Atuarfimmi atuartitsineq
- Atuarfiit assigiinngilluinnartut marluk atuartitsiffigisarpagut. Atuarfimmi Loving Schoolimi atuartut 22-t assigiinngitsunik innarluutillit iniarannguami atuartuutigaagut. Eqqissisimasumik ilinniartitsisoqarnissaanut paasiuminartumillu aaqqissuussisoqarnissaanik, toqqissisimanissamilu, pisariaqartitsinerat pissutigalugu, atuartitsineq unamminarpoq.
– Atuarfiup aappani mattuttut naalaffianni kusanartumi, aamma meeqqat angerlarsimaffiattut atorneqartumi, atuartitsisarpugut. Atuartut ilikkagaqarnissamut piumassuseqarluarput, tamannalu atuartitsinerup iluani assut pissarsiaqarluarnartuusoq tassani misigivarput. Atuarfinni taakkunani marlunni atuartunit assut ataqqineqarpugut. Naak atuartitsinermi atortussat killeqangaatsiaraluartut, ilikkagaqarneq attaveqaqatigiilluarnerlu angusaqarfigaagut. Tamanna ilinniartitsinerullu avatangiisinut atuartullu pisariaqartitaannut naleqqussarsinnaanerup qanoq pingaaruteqartigineranik ilinniarfigaarput.
– Naak nunatsinniit atuartitsinermut atortussianik pissakinnerugaluarlutik, qanoq pimoorussitiginerat ilinniarusussuseqarnerallu tupigusuutigeqaarput. Atuartut amerlasuut anguniagaqarluarlutillu ilinniarnissamut piumassuseqarluartut Vietnamimi misigaarput. Amerlanertigut aalajangersimalluinnarlutik suliaqartarput, ilinniartitsisoq tusarnaartarpaat ilinniartitsinermillu ataqqinningaarlutik. Tamatuma kingunerisaanik ilinniartitsineq eqqissisimasumik, aaqqissuussaasumik pitsaasumik suliaqarfiulluni ingerlanneqartarpoq. Nunatsinnili atuartitsinerup ingerlarnga allarluinnaavoq. Nunatsinni atuartitsinermi atortussianik amerlanernik periarfissaqaraluarluta atuartut piumassusaat ilaannikkut allanngorarsinnaavoq, akerlianik Vietnamimi ataatsimoornissaq atuartunillu peqataatitsineq pingaartinneqakulasarpoq, Birthe Bodil Marø oqarpoq.
Birthe Bodil Marø aamma Ane Margrethe Rothaus Sørensen Vietnamimi suliffimmik misiliinerminnut uppernarsaatitik tigummiarpaat.
Assi: Nammineq pigisaq
Kalaallit Nunaanni atuarfeqarnerup allatut isigineqarnera
Birthep Ane Margrethelu meeqqat kalaallisut qulit tikillugit kisitsinissaannik ilinniartippaat, tamannalu nuannaraat.
– Nunami allami suliffimmik misiliinerput ilinniagaqarnikkut inuttullu iluaqutigingaarparput. Atuartitsinerup nunarsuarmi tamani assigiinngissuteqarnera suliatigut annertunerusumik paasisaqarfigaarput. Vietnamimi aaqqissuussaalluartumik atuartitseriaaseqartoqarnera misigaarput, tassani atuartut pimoorussinerullutillu piumassuseqarnerusarput. Qanoq isilluta erseqqinnerusumik sinaakkusersorluakkamik piumassuseqarlualersitsisumillu nunatsinni atuartitsisoqarsinnaaneranik tamanna aallaavigalugu isummersorfigaarput.
– Inuit kulturilu pillugit allarluinnarmik paasinnittaaseqalersippaatigut. Nunami allamiinneq unammilligassaqarfiuvoq, taamaattorli ammanerulerluta, nalimmassarsinnaassuseqarnerulerlutalu nammineersinnaassuseqarnerulerpugut. Aamma meeqqat qanoq assigiinngitsigisumik inuuneqarnerat ilikkarsinnaassuseqarnerallu maniguuffiginerulerparput. Nunatsinni nammineq kulturitsinnik aamma maani meeqqanik sullissinitsinnik ataqqinninnerulerneq, aammali allaanerusutut iliuuseqartoqarsinnaaneranik ilisimasaqalerneq angerlaassatta pingaarnerit ilagaat. Vietnamimi meeqqanik atugarliortunik sullissinitsigut qanimut attaveqarnerup, piffissap tunniusimanerullu qanoq pingaaruteqartiginerat misigaarput, nunarsuarmi sumiikkaluaraanniluunniit tamanna atuuttoq.
Ilinniartitsisunngorniat suliffimmik misiliinerminni sulinngikkaangamik, taava sumiiffimmi meeqqat angerlarsimaffianni meeqqat najugaqartut pinnguaqatigisarpaat.
Assi: Nammineq pigisaq
- Meeqqat qanoq sukkatigisumik uagutsinnut qanilaartigilernerat attortissutigaarput. Niviarsiaraq ataaseq uannut assut qanilaarpoq. Isumassorneqarnissartik pisariaqartippaat, pinnguaqatigisarnerilu taakkununnga isumaqaqaaq, Ane Margethe oqarpoq.
Vietnamimi suliffimmik misiliinerup nalaani naalaffiit takuniarneqarnissaat aamma piffissaqarfigineqartarpoq.
Assi: Nammineq pigisaq
Vietnamimi takornariarneq
Nunami naalaffippassuit, qaqqat sissallu kusanartut sapaatip-akunnerata naanerani takornariarfiginissaanut piffissaqarfigineqartarpoq.
- Taava nuna misigisassarsiorfigaarput. Naalaffiit kusanartut iserfigalugit assut attortinnartut takuavut. Illoqarfik Hoi An aamma tikeraarparput, tassani ullut 14-ikkaarlugit naneruarfiit pikialaarutigineqartarput, pillualersitsinissaq siunertaralugu innaallagiaq qamillugu naneruarfiit pappiaqqamik sanaat kuummut avalakaatinneqartarlutik, Birthe oqaluttuarpoq nangillunilu:
- Ilinniartitsisunngornianut angalanissaq innersuutigissavarput. ’Save a Heart’ pitsaasumik aaqqissuussisuuvoq, taakkualu suut tamaasa isumagaat, uagullu peqataanissarput ajornanngitsuaraalluni. Ho Chi Minh Citymi inuit 10 mio. sinnerlugit najugaqaraluartut toqqissisimanngitsutut nalornisutullu misiginngilluinnarpugut.
- Ilinniartitsisunngornianut angalanissaq innersuutigissavarput, Birthe Bodil Marø aamma Ane Margrethe Rothaus Sørensenilu marluullutik oqarput.
Assi: Nammineq pigisaq
Kajumissutsiminnik sulisut allat najugaqatigigaat
Ilinniartitsisunngorniat marluk Kalaallit Nunaanneersut, Ilinniarfissuup akiligaanik najugaqartinneqarput, kajumissutsiminnik sulisut allat illorujussuarmi najugaqatigalugit immikkut ingasulerlutik, ullaakkorsiutinik unnukkorsiutinillu igganneqartarput.
– Ataqatigiissaarisutsinnit mittarfimmut aaneqarpugut, inissatsinnullu oqqunneqarluta. Tassani kajumissutsiminnik sulisut allat illoqatigaagut. Ineerarisatsinni arnanik allanik marlunnik ineqateqarpugut - ataaseq Frankrigiminngaanneersoq aappaalu Tuluit Nunaanninngaanneersoq, tassani ataqatigiilluarnerput misigaarput, Birthe Bodil Marø oqaluttuarpoq, taanna Ane Margrethe Rothaus Sørensen assigalugu ilinniarfissuarmi 2027-mi naammassinninnissaminik anguniagaqarpoq.
Allaaserisaq aviisimiit ilinniarneq pillugu sammisameersuuvoq, akeqanngitsumik una toorlugu atuarneqarsinnaavoq.